Falsterbo fågelstation

Falsterbo Fågelstation startade sin verksamhet för närmare 60 år sedan. Under de första decennierna var ringmärkningen den viktigaste verksamhetsgrenen. Den bedrevs huvudsakligen i fyrträdgården nära Falsterbonäsets sydvästligaste udde, Nabben.

 

Numera ingår även bl.a. häckfågeltaxeringar, rastfågelräkningar och sträckfågelräkningar i arbetsuppgifterna.

Falsterbo fyr. Foto: P-G Bentz/sturnus.se.
Fågelstationens miljonte fågel, en blåmes, förses med ring.
Foto: P-G Bentz/sturnus.se.

Med sitt isolerade läge utövar fyrträdgården en stor attraktionskraft på nattflyttande småfåglar, som i gryningen avbryter sin flygning för att vila och söka föda. I specialkonstruerade nät fångas fåglarna, ringmärks och släpps åter fria.

 

Ringmärkningens ursprungliga syfte var att genom inrapporterade återfynd få en bild av de olika arternas flyttningsvägar och övervintringsområden men även en uppfattning av fåglarnas livslängd och dödsorsaker.

Sedan 1980 har fågelstationen bedrivit standardiserad fångst av rastande småfåglar i fyrträdgården. Det innebär att de ca 25 000 fåglar som årligen ringmärks inte bara genom återfynd kastar ytterligare ljus över fågelflyttningens mysterier, utan att de även kan användas i miljöövervakningens tjänst. Fåglarna reagerar snabbt på miljöförändringar, vare sig det handlar om miljögifter eller klimatvariationer. Svängningarna i de årliga fångstsiffrorna ger oss indikationer på hur miljön förändras på gott och ont. Ringmärkningen har alltså blivit ett viktigt redskap för miljöövervakningen.

 

Falsterbo Fågelstation samarbetar med forskare på Zooekologiska avdelningen vid Lunds universitet. För närvarande pågår bl.a. radarstudier av sträcket och orienteringsförsök.

 

Fågelstationen deltar även i praktiskt fågelskyddsarbete. Åtgärder för att säkra skärfläckans häckning i Flommenreservatet är ett exempel.

Tracking radar på Falsterbonäset.
Foto: P-G Bentz/sturnus.se.

En allt viktigare del av fågelstationens verksamhet är det publika arbetet. Årligen guidas tusentals personer.

 

Viktiga målgrupper är barn och ungdomar, men även organisationer, föreningar och andra erbjuds närkontakt med fåglar och en initierad inblick i fågelflyttningen, fågelstationens verksamhet, det ekologiska samspelet och aktuella miljöfrågor.

En rödhake i handen fascinerar.
Foto: P-G Bentz/sturnus.se.
sv_SESwedish